Nu har det nya Välfärdsområdets (VFO) fullmäktige fungerat i en månad.
Allt är ännu så nytt, både områdets konstellation och uppgifterna. Från tidigare har dessa kommuner en viss vana att samarbeta inom tex brandväsendet och socialjouren. Färdtjänsten skulle också starta upp gemensamt men i ett tidigt skede blev det klart att den modellen som planerats inte skulle fungera väster om Esbo.
Förutom fullmäktige och styrelse har VFO också en lagstadgad nationalspråknämnd, som ska bevaka att tvåspråkigheten fungerar. Redan här stöter området på problem. Både bland tjänsteinnehavare och förtroendevalda finns olika uppfattningar om vad ”levande tvåspråkighet” innebär, beroende på var i området man bor eller jobbar.
Förutom dessa nämnda organ kommer det dessutom att finnas nämnder för serviceproduktion, framtid och utveckling och för räddningstjänst och beredskap.
Positiva saker värda att nämna finns också. Tex blev andelen invalda från kommunerna ytterom Esbo fler än vad förhandsberäkningarna gav vid handen. Ett intresse för att värna om svenskans ställning finns nog inom VFO. Redan nu har det också blivit klart att möten ska hållas också ytterom Esbo. Genom att mötas på olika platser, får de förtroendevalda också se och möta människor i olika delar av området.
Bland de mindre positiva sakerna finns tankarna på vem som kan utses till ledande tjänsteinnehavare inom nationalspråksnämnden. SFP anser att det bör vara en svenskspråkig. Ett krav som eventuellt inte omfattas av alla grupperingar.
Överlag har mycket byggt upp enligt ESBO-modell och det är skäl att genast i början ta tag i sådant som verkar stelt, byråkratiskt och där tjänstinnehavarmakten blir för dominant. Få möten och lite beslutanderätt åt de folkvalda är inte ett modernt arbetssätt för VFO.
På kommande är strategiarbetet för VFO. Också här hade ESBO-modellen inneburit att hörandet av områdets innevånare helt skötts digitalt. Nu vill fmge att också möten med innevånarna ordnas.
VFO:s finansiering är otillräcklig. De medel staten gett området räcker inte till. Redan nu ser man att 40 miljoner € saknas i området 2 mrd € budget. Det att områdets innevånare är förhållandevist friska minskar statens anslag enligt nuvarande finansieringsmodell. Det att området har många nyfinländare, som borde få service på många olika språk fördyrar också servicen. Något som finansieringsmodellen inte beaktar idag. Och IT-lösningarna blir dyra då det nu används många olika varianter.
